Fa-an

För mycket sol, för hög feber, för tidig start på alkoholintaget och mina EP-piller gör att jag är tvungen att kasta in handduken så här sista kvällen. Jävligt trist-ist-ist-ist-ist. Försöker tryckutjämna och förbereda min sargade kropp på morgondagens flygfärd. Jag tror att den kommer bli förjävligt, så kanske jag blir glatt överraskad om den blir okej. Jag hoppas att jag kan sova rakt igenom men egentligen borde jag ta upp datorn och skriva artiklar, läsa kurslitteratur eller plugga till lördagens lektion. Det finns aldrig någon semester, egentligen. Jag kommer sakna det här stället. Det är trist att lämna folk man har lärt sig att uppskatta, jag kan verkligen förstå hur svårt det kommer vara för min vän att skiljas från alla dessa människor när hans tid här är över.

Jag ska försöka dricka upp min burkcola, sova och ha siktet inställt på ett hälsosamt liv när jag kommer hem. För det jag har här är så långt ifrån hälsosamt som man kan komma, i alla fall när man är jag.

Let's go bruins

Sitter och dödar mig själv över de här obefintliga astråkiga artiklarna. Fattar inte att jag inte kan ta mig i kragen och bara skriva dem. Tar för givet ändå att ingen annan förutom en har skrivit sina så why not. It's going downwards from here.

Grattis baby

Lite smånöjd

Det är helt otroligt vilken skillnad det är att vara på jobbet när man är ordentligt utvilad. Man orkar ju hur mycket som helst! Kopiera och dela 4000 pappersark? Hantera postkris? Korrigera personaldata i systemet? Inga problem! För att inte tala om vad man orkar med EFTER jobbet. Istället för att kravla till bussen, nicka till med dregel-varning hela vägen hem och sedan prompt lägga mig för att "vila ögonen" i tre timmar medan jag drömmer om en framtid som troféfru, blev det tillagning av en halvambitiös middag och planer på springrunda och plugg. Jisses. Helt plötsligt känns högskolans ganska luftiga schema helt underbart, snarare än löjligt tomt.

Men kanske är det inte fyra lediga dagar som är hemligheten, utan snarare innehållet. Grillning, cider, hamncafé-glass, långa springrundor, sponsrat biobesök och trevligt folk, sol sol och mer sol på en filt i parken.
Noterade dessutom, från receptionens trygga vrå, att det idag såg ganska mulet, blåsigt och icke-parkvänligt ut. Kunde inte hjälpa att känna mig lite smånöjd över vädergudarnas timing.

Pursuit of happiness

Stört varmt är det! Sitter tröjlös i soffan, kroppstemperaturen tycks stiga massor while eating. Stressade nyss i mig en kycklingbaguette, givetvis utan tröja även då. Hoppas min porrsurfande granne inte såg mig då, eller nu.

Stressad som en liten bäver, men nu är i varje fall den satans rapporten inlämnad. På nytt. Vi får väl se då. Jag är inte vetenskaplig av mig. Det blev mig påtvingat. Nu har jag försökt vara värsta vetenskaplig i varje fall. Kan pusta ut en stund.

Och det var jävligt fint hemma i Umeåt. Tårdrypande fint och whiskeyångande. Och massa folk var hemma och några fina sade: "Vad ska du där i Västerås att göra, du ska ju vara här med oss i sommar". De hade till viss del rätt. Kommit tillbaka till Gurkan i varje fall, med en sargad hals, utan krafter med träningsvärk och endast smutsig tvätt. Drar vidare mot Oslo på torsdag. Bara fläng hit och dit.

Innebörd

Skrattat så jag gråtit de senaste timmarna. Vi har kört ett spel som jag diggar totalt. Det tar mig tillbaka till gymnasietiden och raster som vi behövde fördriva. Det är kul hur man inte behöver förändras så fundamentalt sen dess. Vissa saker är sig lika, vissa är helt jävla annorlunda, men det gör liksom ingenting. Jag kan åka hit, till en av mina bättre vänner och trots att tiden har gått snabbt och utan kontakt så är det som att ingenting har hänt. Vi känner varandra lika bra ändå, vi kan prata likadant ändå, vi kan skratta och bråka precis som då. Vi är det där gamla gifta paret som alla kommenterade. Det rör mig lika lite nu som då.

Längtar inte ett dugg hem. Brukar göra det när jag är på långtur men gör inte det. Vet inte riktigt varför. Förmodligen för att jag slipper ansvar och skola när jag är här. Även om jag skulle behöva plugga lite.

Good morning

Godmorgon. Fröken fräken börjar den här påskdagen med att betrakta gårdagens förödelse, hälla upp ett stort glas Sunny D och gå på världens mest konstgjorda godis (ever). Baksmällan borde kanske vara ett faktum men jag orkar inte känna efter så den uteblir. Pallar inte städa - jag har semester. Därför slöar jag horisontalt i soffan och inser att jag borde ge mig ut då solen skiner ordentligt. Säkert inte likt varmt som hemma dock. Det är lite som ett vandrarhem det här, det känns som att jag sitter i foajén. Det kommer och går folk, pratar en stund, dricker några öl och sen går de. Jag är inte den som klagar.