Det är än hit än dit. Så litet som ska till och varför? Ett ord ett utropstecken ett "x" från En speciell, kanske två. Allting ska tas med i den själsligt grundade beräkningen. Någonstans kommer förnuftet in med sitt vassa pekfinger, rispar litet i den grovmaskiga väven av förhoppningar och besvikelser men överlag är det just de där orden, de där "x":en som avgör. Gång efter annan. Som behåller sin solida roll som ställföreträdare över självet.
Ibland kommer en önskan om att få kryssa över de där kryssen, de där "x":en, som så ofta kommer i vägen för mina leenden. Sätta kryss över allt och gå framåt istället för att stampa på stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar