Jag är sjuk. På riktigt alltså, det är inte bakisness. Alla luftvägar är stängda, totalblockerade av sådant där klistrigt och klumpigt snor, sådant där säsongsbetingat snor, som egentligen hör vintern till, och som inte kommer ut med vanligt snyt, det krävs en sådan där mindre vacker fotbollsvariant, med ena näsborren stängd av fingrar, å på andra ba, med full kraft, fräsa ut - förutom resterna av supen hjärna - monstret/monstrena som ockuperar min kropp och därmed många essentiella funktioner. Dessutom är min röst helt demolerad. Så fruktansvärt olägligt! Vi ska ju dra på en sådan där halvsmutsig kryssning idag, och jag vill kunna skråla mer än vanligt med min djupa, manhaftiga ´tredje altröst´(fast jag kan även sjunga förstasopran, men det är en annan historia). Kan inte skratta, kan inte sjunga, kan inte utropa hur snygg Johnny är i Blow. Livet är jävligt fattigt utan röst.
Men fredagen var kul. Bad Taste var ingen waste, min halvlama outfit till trots. Tåg på dansgolvet, tåg på för- och efterfesten (det senare massagetåg, eller kanske hellre; peace train...). Inget vin. Bara öl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar