...musiken i mitt hjärta! Ska som mina fantastiska fröknar även jag lyfta på hatten till detta under efter helgens fantastiska spelning av en charmigt nervös dalapojk, på den lika charmiga södra teatern.
Att vara både tondöv och helt befriad från taktkänsla hindrar mig inte från att skaka mina lurviga i någon högljudd lokal, springa fortare till tonerna av det kommersiellaste US of A har att bjuda på eller till min omgivnings förskräckelse nynna loss på något som ska föreställa en låt, men det bästa av allt är ändå när jag får uppleva musiken såsom den alltid borde upplevas - live.
Det förunderliga är att jag efter en tid av spotify och frenetiskt ipod-missbruk glömmer bort hur underbart det kan vara. Denna lilla lady blir lika positivt överraskad varje gång hon kommer ut från en spelning där allt vad novembergråa dagar, tredubbla tights och slöa föreläsningar har spolats bort av vackra texter till vackra toner som går rakt in i hjärtat.
Mer av den varan, tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar