tisdag 14 december 2010

Ne me quitte pas

Det är så lätt att stirra sig blind på minnesframkallande vinterhimlar, eller lyssna sig i samma fördärv. Jag har låtit dra ned persiennerna men lämnat musiken kvar. Ibland vill man ha andras ord, andras toner och ingenting annat. Ibland finns ingenting annat än andras ord, toner, tonsatta ord. Ibland förmår man inte hantera annat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar