Jag blir lika förvånad varje gång jag upptäcker hur mycket glädje det ryms i en timme med lite värmeljus, lite trummor, lite av Shakiras waka waka - och massor av rumpskakande! Omedelbart efter ett sådant afrikanskt danspass får jag alltid kämpa mot impulsen att säga "tack men nej tack" till alla möjliga övriga eskapader och bara boka veckan full med liknande pass.
Men med en helg där själen fick storfrossa i allt som gör den glad (syndig(t) god mat, billiga kolhydrater, billigare vin, fantastiskt sällskap och timmar av dans i obekväma skor) medan kroppen stod för notan i färskt minne, gör jag det vettiga och planerar även in dagar med minsta möjliga fysiska ansträngning.
Att ge kroppen allt den behöver medan själen istället får lida är inte mycket hälsosammare, det heller. Bättre att i alla fall försöka sträva efter balans och inse att ibland har klyschan rätt. Lagom är bäst.
On that note ska resten av kvällen (och nog en bit av natten) spenderas med att ta tag i en hel del plugg vars deadline jag helst inte vill höra svischa förbi.
God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar